måndag 20 februari 2012

Stress är bara förnamnet..

Varför ska allt göras samtidigt?
Jag tyckte att förra veckan var fullproppad med saker att göra, men den här är nog ännu värre. Idag gick jag upp tidigt för att börja på PM:et till C-uppsatsen. Än så länge har jag inte gjort så mycket och klockan är redan 9. Imorgon är det seminarium på förmiddagen och på onsdag ska PM:et vara helt klart och inlämnat till min handledare för "granskning". Hur ska jag och min uppsatskompis hinna det? Hon har seminarium idag. Behöver jag säga att jag är stressad?

Helgen tillbringade jag i Hudiksvall och dömde konståkning, bodde på Best Western och även om jag fick bo i den delen av hotellet som byggdes om så tyckte jag det var bra. Bäst var ju såklart hotellfrukosten. Dagarna spenderades i ishallen för att se alla duktiga konståkare i olika klasser, roligt att komma bort ett tag. Men väl på hotellrummet var det dags för artikelläsning, som vanligt överskattade jag mig själv genom att ta med alla artiklar och tänka tanken att det här hinner jag lätt med att läsa. Jo men tjena, läste väl 10 sidor av typ 40 sedan däckade jag som en klubbad säl i sängen och sov som en stock.

På onsdag när PM:et är inlämnat ska jag iväg på en minisemester i Ljungdalen. Som jag längtar efter detta, det är just nu det ända som får mig att ha lite disciplin. Nu kör vi, skriv ut av bara h****te och läs läs LÄS för sjutton.

På återseende!
/Marika

söndag 12 februari 2012

En ovanlig dag

Söndag, dom flesta kanske har legat bakis idag men inte vi på grengatan 3 inte. Gårdagen spenderades först med kalas för Elina som fyllde 9 år och sedan i goda vänners sällskap hos oss. Hemmagjorda hamburgare och spel förgyllde kvällen och allt var toppen.

Idag åkte vi, hurtiga som vi är, till gymmet. Jag hade sett framför mig att det skulle vara rätt mycket folk eftersom klockan trots allt närmade sig 12, när vi kom det var det 3 personer i lokalen. Vi hoppade på cyklarna för att värma upp, efter dryga 10 min hade samtliga 3 personer gått. Vi var ensamma, helt själv på gymmet. Mattias drog av några danssteg mellan övningarna och jag utmanade mig själv.

Jag valde ut ett av löpbanden, det finns tre så valet var väldigt svårt vilket som skulle få föra mig in i hjärtklappning och andnöd. Jag valde tillslut det i mitten, jag har alltid sett framför mig att om jag ska springa på ett löpband så klarar jag max fem minuter och sedan kastar jag mig efter nödstoppen. Min syn om mig själv var bara BULLSHIT, fem minuter gick och sedan tio.. Det gick ju hur bra som helst det här, jag närmade mig en kvart och jag var så stolt över mig själv. Förmodligen var det stoltheten som fick mig att fortsätta, efter 30 minuter avslutade jag min löpning. Dock hade jag lätt kunnat fortsätta minst tio minuter till, det var inte tröttheten och andnöden som fick mig att ge upp.. Det var SKAVSÅREN.. Så nu har jag en liten blåsa på min vänstra häl och på den högra ser det ut som en JÄTTEBÖLD, blåsan är gigantisk och gör ont som F*N!

Nu ska vi snart avsluta söndagen med bingo hos bästa Anne och Macko..

På återseende!

fredag 10 februari 2012

En ond spiral..

Sista terminen på personal- och arbetslivsprogrammet är påbörjad. Det är mycket nu och jag borde ge mig själv en käftsmäll för att jag inte läst allt som jag redan borde. Faktum är att det kommer vara mycket, MYCKET, mycket ända fram till Juni när jag förhoppningsvis får min examen. Som jag längtar efter den dagen redan nu, tills det här är över.

En C-uppsats ska skrivas och jag måste säga att jag tillhör några få lyckligt lottade som har haft riktigt tur med handledaren till uppsatsen. Det visade sig att han har kontakt med en forskare i England som förberett 3 olika experiment, han fixar programmering och allt, kommer även komma och hjälpa till med analysen. Vi behöver "bara" läsa in alla 800 ord. Det är skönt, vi har haft tur och vi kommer att bli klara. Dock måste vi leta på sisådär 20 referenser, litteratur & artiklar (artiklarna måste vara publicerade), det innan vårt PM skrivs. Ett PM måste man ju skriva innan man kör igång med uppsatsen, genom PM får man tummen upp eller tummen ner för det valda ämnet/frågan och detta ska redovisas 29/2 respektive 13/3 så det är lite ont om tid.

Men det är ju så att det inte bara är en C-uppsats den här terminen, det är även fältstudier igen och jag har inte hittat någon plats än. Jag har blivit så less på alla dessa NEJ TYVÄRR. Att dom inte kan förstå att det är en gratis arbetskraft som erbjuds två veckor, dom får en utvärdering av ett specifikt ämne helt gratis utan att lägga massa pengar på det. Det enda jag som student behöver är lite information, en träff då och då under dessa veckor på en timme eller två. Sen skriver jag hemifrån. Blääää! Jag skulle vilja skriva direkt till dom att om dom inte tar emot mig är dom korkade som inte förstår vilken möjlighet det är för dom, men det kan jag ju såklart inte göra.

Det är så mycket som ska göras så jag blir alldeles snurrig av allt, mår dåligt för att jag inte börjat med något känns det som om och när jag mår dåligt får jag ju ingen direkt lust att börja göra något heller. En ond spiral är vad det är...

På återseende!

/Marika