Ett glatt återseende..

Nästan ett år har gått sen jag skrev sist, tänkte jag skulle försöka ta upp det här med bloggandet igen just för att få skriva av mig. Så ett glatt återseende är mig här på bloggen, även om det kanske bara är jag som läser vad jag skriver..

Mycket har hänt det senaste året, till att börja med har jag tagit examen. Ett tag trodde jag aldrig att det skulle gå, det kändes långt borta men tillslut fixade jag det. C-uppsatsen blev godkänd, och jag är nöjd med vad JAG lyckades med. Det var en jobbig tid, mycket att göra och jag gjorde det praktiskt taget helt själv.

Det var i juni det och i höstas fyllde min älskade mamma 50 år och vi begav och hela familjen till Thailand. Helt underbart och jag längtar tillbaka, sol och bad. Det enda jag inte längtar tillbaka till är öroninflammationen jag drog på mig, som jag alltid tycks dra på mig när jag åker utomlands. Det slår aldrig fel, men nu vet jag ju att jag har trånga örongångar och jag måste ha "pluppar" i öronen när jag badar, faktum är att jag egentligen visste det innan semestern den här gången också men jag tänkte att det kanske hade försvunnit. Dumt av mig så jag kanske fick skylla mig själv ;).

Även en vinter har passerat, skoteråkande och även några turer på längdskidor. Nu närmar sig sommaren (våren får jag faktiskt säga att den är här), i vanlig ordning har jag sått en helvetes massa frön nere i källaren och jag hoppas det blir blommor av endel av dom :). Men våren och sommaren är inte bara glatt, det är en tid när jag tänker lite extra på pappsen. I år är det 14 år sedan han lämnade oss, nästa vecka skulle han även ha fyllt 50 år. Även om tiden går så läker inte alla sår, men det blir lättare. Pappsen kommer alltid vara med mig i det jag och mina bröder gör och med den vetskapen känner jag mig trygg.